Bor man i USA spelar det tydligen ingen roll eftersom allt i matväg finns att köpa i färdig form oavsett om det är hackat, malet, finskuret och alla andra termer som finns för att fördela matprodukter.
Veckan har bjudit på så kallad VAB, dvs Surkärringen har stannat hemma med det sjuka barnet. Det passar förstås er underteckande alldeles utmärkt då hon som vi alla vet är av en ganska lat natur och inte skäms det allra minsta för att avkräva staten på pengar istället för att förtjäna sitt eget uppehälle. Mindre trevligt har varit det sjuka barnets intresse av att tilltvinga sig familjens bärbara dator för att titta på barnprogram av allehanda slag då barnet räknat ut att det finns gott om sådana möjligheter. Dagens barn är alltför smarta och det egna barnet i fråga har till och med lärt sig att starta webbläsaren och skriva in adressen till Svt barn. Inlägget skulle kunna handla om moderna barns ITkompetens men det tar vi en annan gång då konsekvenserna av just ett modernt barns ITkompetens gav vid handen att Surkärringen förpassades till att roa sig med tv. Jag vet inte hur många av er läsare som tvingats titta på tv på dagtid men jag kan meddela att utbudet är väldigt tunt. Så tunt att jag slutligen hamnade framför TV shop. Herregud.
Först var det helt fruktansvärt men efterhand steg mitt intresse, inte för att jag kände mig frestad att handla utan för att det fanns så underbart många personer med i reklamen som helt uppenbart var dumma i huvudet om man ska tro reklamen. Tydligen är de flesta amerikaner HELT oförmögna att hacka grönsaker och steka ägg. Med slöa knivar och valhänta händer försökte de ge sig på att hacka både det ena och det andra, hela tiden med löftet om att de snart skulle skära av sig fingrarna. Löftet infriades tyvärr inte, istället fick man se en liten låda som kunde hacka och skära och tärna osv osv osv allt åt en! Nu såg alla glada ut och man kunde nästan höra änglakören brista ut i Händels "Hallelujah".
Efter detta så fick man se ett antal personer stå och steka ägg i aluminiumstekpannor, alla med resultatet att ägget brändes fast. Ja, steker man ägg i dylika pannor utan smör så blir det så. Men de kanske inte har uppfunnit smör i Amerika än? Lösningen var förstås att köpa det fantastiska blå och silverglittrande pannsetet som förmodligen innehåller mer kemikalier än vad som behövs för att tillverka en ordinär atombomb och steka sin mat i dem. Produkterna förevisades av en rar liten dam med gräsligt orangerött hår som på kort tid lagade ett stort antal "helt från grunden tillagade rätter". Jag vet inte jag, om allt man vispar ihop kommer färdighackat, strimlat, vispat, stekt osv osv osv från påsar och kartonger-hur hemlagat är det egentligen då?
Människan hade till och med äggstanning i kartong, liksom förstekt bacon i påse. Det roligaste av allt var att hon pratade om hur viktigt det var att tänka på vad man stoppar i sig för att undvika fett och kemikalier.
Tja, jag antar att det finns grader i helvetet. I jämförelse med att köpa bara färdigproducerade rätter så är det kanske bättre med äggstanning på kartong och färdigstekt bacon med hundra års hållbarhet. Men jag tror inte det. Med stigande irritation har jag noterat att denna typ av produkter nått även vår nordliga lilla avkrok och att man numer kan köpa färdighackad lök i butiken. Färdighackad lök?! Hur förbannat svårt kan det vara att hacka lök?! Du behöver 1. En kniv 2. En lök. Skärbräda kan också vara bra att ha men det är ju upp till var och en om man vill hacka sönder sin köksbänk eller inte. Hur lata kan människor egentligen bli?
Någon förbannad ordning får det väl ändå lov att vara på saker och detta är defintivt något att sätta sig emot! Systrar och bröder, fatta era knivar och bege er mot er närmsta affär för att visa de förtappade den rätta vägen genom att demonstrera hur man själv hackar sin lök, annars står vi snart inför ett samhälle där vi genom evolution kommer att sakna tummar då vi inte kommer att ha bruk för dem längre. Revolution!
