Men vad kan en Surkärring tycka om folk som utför medvetet elaka handlingar mot andra människor? Ska hon verkligen öppna munnen med tanke på den mycket sura attityd hon uppvisar gentemot sin omvärld? Ja, det ska hon SANNERLIGEN eftersom hon har en hel del att säga till de som inte kan låta sina medmänniskor vara ifred!
Låt mig inleda med att berätta att jag har en god vän som har ett alldeles förtjusande barn. Barnet är artigt, vänligt, empatiskt, hänsynsfullt, tålmodigt, humorisktiskt, fantasifullt och i största allmänhet tolerant, tillåtande och väluppfostrat. Jag har svårt att komma ihåg att jag någonsin träffat ett trevligare barn. Detta betyder dock inte att allt i barnets värld är rosor och pannkaka eftersom barnet vistas i närheten av betydligt mycket mindre trevliga barn som anser sig ha rätten att hålla på och hacka på min väns barn som varande "udda". För det vet ju alla att tjejer bara ska leka två och två, ha vuxenkläder, bete sig allmänt djävligt och taskigt samt BARA göra tjejiga grejer som att sminka sig, shoppa kläder, bry sig om ytliga saker och annan skit.
Jag har förstått på min vän att barnet i perioder inte mått så bra av det bemötandet och det kan jag sannerligen förstå! Vem skulle uppskatta att gå till sin arbetsplats om man ständigt och jämnt skulle utsättas för kommentarer, kritik och hån för den egna personen?!
Det stora problemet är förstås inte de icke uppfostrade barnen utan deras helt värdelösa föräldrar. För tro mig, föräldrar är en SANN källa till moralisk kompass, verklighetsuppfattning och allmänt hyfs hos barn. Såklart beror det på att man inte av mor och far fått lära sig att visa respekt för medmänniskan eller givits insikten att det finns människor som gör andra livsval än en själv och DET ÄR HELT OK! (Ja, om det inte är något uppenbart korkat som skulle göra en Surkärring upprörd förstås.)
Då jag arbetar i en miljö där jag ständigt omges av unga människor har jag haft gott om tillfällen att studera ett antal mycket otrevliga exemplar av människovarelser och deras ännu otrevligare föräldrar. För hur NÅGON förälder kan ha mage att försvara det egna barnet när det helt klart hittas med handen i syltburken, eller den nidskrivande pennan i handen/kränkande orden i loggar och sms eller helt enkelt åskådats i färd med att slå eller förnedra en annan ung person övergår mitt förstånd.
Det finns i regel förklaringar till allt konstigt som människor hittar på, men det är INTE liktydigt med att vi som står runt och ser på behöver tycka om det som händer eller acceptera det överhuvudtaget! Jag skulle inte vilja vara mitt eget barn den dagen det ringer hem och jag får veta att mitt barn varit med och kränkt någon annan. Jag tror inte på kroppsaga men jag kan LOVA att jag har en hel arsenal med andra bestraffningar som svider ännu bättre och framförallt längre.
Tillsammans bygger vi en bättre värld men det är möjligt att vi måste krossa några självupptagna tår på vägen. Det kan det vara värt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar