Någon politiker lär ha sagt att sjukskrivna borde arbeta med kultur för då behöver man inte kunna något-ja, jag börjar vara benägen att hålla med! Iallafall snuddar mitt sinne vid tanken att det kanske inte var helt fel tänkt efter att ha läst i tidningen om årets kulturpris som utdelats i en av mina grannkommuner. Priset gick till en så kallad "performancekonstnär" vars kall i livet tydligen då är att utföra handlingar som är konst. Detta enligt egen utsago, inte min.
Det fanns till och med bild på konsten, två stycken närmare bestämt, och det är ju bra eftersom konstverket upphör att existera i samma sekund som konstnären slutar upp med handlingen. Till exempel att stå på huvudet i en blomkruka eller att med förbundna ögon bjuda en publik på kanelbullar. Men för i helvete! Finns det verkligen ingen gräns för hur fjantiga saker får vara innan någon sätter stopp?! Vad människor gör på sin fritid bryr jag mig inte om (eller det är ju förstås inte riktigt sant med tanke på mitt epitet, men strunt samma) och om det inbegriper att stå på huvudet i blomkrukor må så ske. Fast när det handlar om att skattepengar ska gå till att försörja sådana aktiviteter känner jag mig mycket tveksam.
Jag har inte tidigare kommit i kontakt med performancekonst och det sörjer jag i och för sig inte över men nu verkar det vara något som kommit för att stanna vilket gör att jag känner ett behov av att rycka ut till försvar för det allmännas bästa! I en annan tidning läser jag nämligen om en annan konstnär som annonserar efter likasinnade för deltagande i ett dygnet runtprojekt som går ut på att konstnärligt måla en lägenhet. Med till exempel blodapelsin och cornflakes. Efter det avslutade projektet ska lägenheten hyras ut. Till vem, frågar jag mig, till vem?! "Åh, så trevligt med helt nergeggade tapeter och kletiga lister, ja jag flyttar GÄRNA in!" Efter att ha bott i ett antal lägenheter med därpå följande flyttstädningar kan jag tala om att hyresvärdar i regel inte är så uppskattande mot söliga tapeter. Snarare tvärtom faktiskt.
Men det är klart, om allt knasigt man gör kan förklaras med att man är performancekonstnär kan jag också tänka mig att bli det. Till exempel tänker jag illustrera ordet "sengångare" genom att sluta gå på jobbet. Ingen kan ge mig sparken på grund av att jag uttrycker mig konstnärligt! Inte heller tänker jag betala när jag går i affärer eftersom jag vill illustrera ordet "välgörenhet" alternativt "stöld". Ingen kan väl anklaga mig för något i samband med att jag uttrycker mig konstnärligt?!
Trams!!!
Säll vore den dag då jag ifrågasatte surkärringens konstruktivitet - förvisso är hon en av den hitre hemisfärens mest hårt slitande människor.
SvaraRaderaÄven jag själv ser snett på konst vars enda särskiljande drag från allt annat dravel i världen är att den provocerar, oftast genom att konstnären är asjobbig, typ Lars Vilks: http://svenskbladet.se/politik/index.php?alias=schyman_laser_in_hund_i_varm_bil.html. I Sverige har vi statligt betalda högskoleutbildningar där folk utbildas till att provocera oss andra så mycket som möjligt! Hurrom!
Samtidigt, bästa surkärring, har du någon konstruktiv definition på vad som faktiskt ÄR konst?
(och, vilken kommun och konstnär är det som åsyftas i inlägget?)
Konst är tavlor och statyer som går att tolka genom att man tittar på dem och faktiskt ser vad det är, punkt slut.
SvaraRaderaSeriöst, om jag lägger av mig den sura minen för en stund, så är det nästan omöjligt att definiera vad konst verkligen är. Jag tror att det är därför jag blir så YTTERST irriterad eftersom jag tycker om att kunna sortera in saker i små fack och konst är ett sådant vitt begrepp att det inte riktigt passar in i något fack.
Det jag själv tycker är konst är nog tyvärr också det, för vem äger rätten att säga att inte min dotters makarontavla är konst? Det är en stor och komplicerad fråga men det blir bra mycket mer hanterbart om man tar på sig de sura glasögonen och stirrar ut de märkligaste avarterna.
Sen har jag svårt att komma ifrån känslan av att många moderna konstnärer i själva verket är lata slöfockar som istället för ett hederligt arbete sitter och håvar in pengar för något som en apa med en pensel och en påse påskfjädrar hade kunnat få ihop. Jag tycker heller inte om att man tar sig rätten att göra lite som man vill för att det sker i konstens namn.
Jag förser dig med namn och kommun via ett annat forum för att inte utsätta den stackars bullmänniskan för offentlighetens ljus.Men det är klart, står man större delen av dagen med huvudet i en blomkruka kanske man inte ser så mycket annat än mörker.